Black Friday är i dag en av årets mest betydelsefulla handelsperioder inom datorhårdvara, komponenter och annan PC-utrustning. Uttrycket började användas i USA på 1960-talet när polisen i Philadelphia beskrev dagen efter Thanksgiving som särskilt belastande på grund av trafik och trängsel.
Handeln tog senare över namnet och kopplade det till bokföringens svarta siffror, vilket signalerar att företag går med vinst. När fenomenet kom till Sverige fick det snabbt en koppling till teknikprodukter eftersom datorer och elektronik ofta innebär större inköp. Många väntar därför in just Black Friday när de planerar uppgraderingar eller nya PC-byggen.
Är rabatterna äkta i Sverige?
Det finns flera svenska granskningar som visar att många erbjudanden inte är så äkta som de framstår. SVT och Pricerunner har i flera år visat hur butiker höjer priser i oktober och början av november för att sedan sänka dem till normalnivån igen lagom till Black Friday. På så sätt kan rean presenteras som mer generös än den egentligen är.
Det här är särskilt vanligt i tekniksegmentet där priser ofta ändras beroende på valutapåverkan, lagersaldon och modellsläpp.
Konkreta svenska exempel på ”rabatter” som inte var rabatter
Här är tydliga exempel på exakt hur falska kampanjer sett ut i Sverige, baserat på mönster som både SVT och Pricerunner beskrivit:
- Bärbar dator – prisökning före kampanj: En laptop kostade 9 990 kronor i september. I slutet av oktober höjdes priset till 10 990 kronor. Under Black Friday presenterades den för 9 990 kronor igen med texten ”1 000 kronor rabatt”. I verkligheten var priset identiskt med tidigare.
- Bildskärm – procentuell ”rea” trots högre normalpris: En 27-tums skärm låg på 2 490 kronor under hösten. Tre veckor före Black Friday höjdes den till 2 990 kronor. Kampanjpriset på 2 390 kronor marknadsfördes som ”600 kronor billigare”, trots att skärmen varit billigare redan tidigare.
- SSD-lagring – återgång till ordinarie pris: En NVMe-disk såldes för 1 199 kronor i september. I oktober höjdes priset till 1 499 kronor. Under Black Friday sattes priset till 1 199 kronor och beskrevs som ”300 kronor rabatt”. Det var i själva verket bara standardpriset.
- Gamingheadset – identiskt årspris trots påstådd sänkning: Ett headset kostade 799 kronor hela sommaren. I början av november höjdes priset till 999 kronor. Under Black Friday såldes det återigen för 799 kronor och marknadsfördes som ”200 kronor lägre”.
- Grafikkort – konstgjord prisjustering: Ett mellanklasskort kostade 4 490 kronor i flera månader. I oktober höjdes priset till 4 990 kronor. Under Black Friday såldes det för 4 390 kronor med sloganen ”600 kronor rabatt”. Den verkliga skillnaden jämfört med september var 100 kronor.
Produkter som ofta påverkas av tveksamma prisjusteringar
| Produktkategori | Vad granskningar visat |
|---|---|
| Grafikkort | Priset höjs i oktober och sänks sedan tillbaka till ursprungsnivå. |
| Skärmar | Rabatt baseras på ett tillfälligt upphöjt pris. |
| Lagring | ”Rean” är bara återgång till tidigare pris. |
| Bärbara datorer | Konstgjord höjning följd av marknadsförd sänkning. |
| Tillbehör | Kampanjpris motsvarar ordinarie årsgenomsnitt. |
När Black Friday faktiskt gynnar konsumenter
Trots alla missvisande rabatter finns det också många fall där Black Friday verkligen ger tydliga fördelar för köpare, särskilt inom IT och PC. Det är just dessa äkta erbjudanden som gjort att dagen fortfarande är populär år efter år.
Här är några verkliga fall där Black Friday faktiskt innebar en påtaglig besparing:
- Högkvalitativa bildskärmar med genuina prissänkningar: Under flera år har vissa 144 Hz- och 165 Hz-skärmar sänkts från omkring 3 490 kronor till runt 2 490 kronor under Black Friday. Prisjämförelser visade att marknadsvärdet verkligen låg kring 3 490 kronor innan rean, vilket innebar en faktisk besparing på cirka 1 000 kronor.
- Äldre generationer av grafikkort som får tydliga prisfall: När en ny grafikkortsserie lanseras händer det att föregående generation sänks kraftigt i pris. Ett vanligt exempel är kort som legat runt 5 490 kronor och fallit till runt 3 990 kronor på Black Friday. Detta prisfall är äkta eftersom modellen ofta fasas ut och butiker vill tömma lagret.
- SSD-lagring med verkligt lägre pris per gigabyte: Det finns år då stora NVMe-diskar sjunkit från omkring 1 299 kronor till 899 kronor under Black Friday. Innan kampanjen har priset legat stabilt över 1 200 kronor i flera månader, vilket innebär att rabatten inte bygger på en tidigare prishöjning.
- Premiumtangentbord och möss från etablerade varumärken: Dessa produkter kan ha ett årsgenomsnitt på till exempel 1 199 kronor och ibland falla till 799 kronor under Black Friday. När priset legat stabilt före kampanjen är sänkningen genuin och inte en prislek.
- Bärbara datorer i mellanklassen: Vissa modeller som kostar runt 12 990 kronor kan falla till 10 990 kronor under Black Friday. Granskningar har visat att den typen av prisfall ibland är äkta när modellen närmar sig slutet av sin aktiva försäljningsperiod och butikerna vill snabba på omsättningen.
Varför vissa erbjudanden är mer tillförlitliga än andra
Det finns ett tydligt mönster när Black Friday-rabatter faktiskt blir fördelaktiga. Produkter som är på väg att ersättas är ofta det mest pålitliga området, eftersom naturliga prisfall uppstår när en ny generation närmar sig lansering eller redan har släppts. Butiker vill då minska sina lager och det innebär att sänkningen är genuin.
En annan kategori som ofta ger verkliga prissänkningar är produkter som haft stabilt pris under en längre period. Om en vara inte ändrat pris på flera månader är det betydligt svårare för återförsäljare att konstruera en låtsasrea, vilket gör att kampanjpriset kan ses som trovärdigt.
Tillbehör och kringutrustning brukar också ha mer pålitliga rabatter. Dessa påverkas mindre av dyra komponenter och valutaförändringar, vilket gör att prisfallen inte manipuleras på samma sätt som för större produkter.
Slutligen kan stora lager hos kedjorna bidra till äkta prisjusteringar. När återförsäljare sitter på stora mängder av en specifik produkt blir deras mål att sälja av, inte att skapa konstgjorda rabatter. Det gör att dessa varor ofta får mer ärliga prisnivåer under Black Friday.
Vad detta betyder för IT- och PC-köpare
Det är alltså inte så att allt är falskt. Rean fungerar – men bara inom vissa produktområden och vid rätt tidpunkt. För den som köper datorprylar innebär det:
- Att prishistorik är avgörande: Äkta sänkningar syns tydligt i grafer och historik.
- Att vissa produktkategorier är mer trovärdiga än andra: Tillbehör, lagring och äldre grafikkort ger ofta bäst chans till verkliga fynd.
- Att välkända återförsäljare gör fler genuina kampanjer: Större butiker har mer att förlora på missvisande rabatter och presenterar därför oftare riktiga deals.
Black Friday i Sverige är ingen ren bluff – den är en blandning av äkta fynd och tveksamma erbjudanden. Genom att förstå vilka typer av produkter som brukar få äkta prisreduceringar, och genom att känna igen mönstren bakom falska rabatter, kan du som teknikintresserad göra riktiga kap utan att gå i fällan.
Black Week – en kampanj som bara växer
Black Week har blivit minst lika etablerad som Black Friday i Sverige. Handeln har märkt att kunder börjar leta erbjudanden tidigare än förr, vilket gör det lönsamt att förlänga kampanjperioden och sprida ut reorna över flera dagar i stället för en enda.
Detta har lett till två tydliga utvecklingar inom teknikhandeln. Priserna rör sig betydligt mer under veckan, vilket gör det svårare att bedöma vad som faktiskt är en bra affär. Höjningar och sänkningar sker löpande och det kan vara svårt att avgöra vilken nivå som är den riktiga utgångspunkten.
Samtidigt har antalet bedrägerier ökat. Under Black Week dyker det ofta upp falska webbutiker som efterliknar välkända återförsäljare och lockar med priser som verkar väldigt förmånliga men i själva verket är rena fällor.
För IT- och PC-köpare innebär det här att man behöver vara extra uppmärksam. Att kontrollera prishistorik, vara försiktig med extremt låga erbjudanden och hålla sig till pålitliga butiker är viktigare än någonsin under denna period.
Hur du undviker missvisande reor inom IT och PC
Här är några strategier som minskar risken för att bli lurad:
- Kontrollera prishistoriken: Många varor har stora variationer som inte syns om man bara läser kampanjtexten.
- Jämför flera butiker: Stora prisskillnader kan avslöja om en rabatt är genuin.
- Var vaksam vid extremt låga priser: Särskilt under Black Week när falska butiker är vanligare.
- Var försiktig med procenttal: De bygger ofta på ett tillfälligt höjt pris.
Det här behöver du veta innan nästa Black Friday
Black Friday och Black Week är fortfarande bra tillfällen att köpa datorhårdvara, men bara om du känner till hur svenska butiker arbetar med sina prisstrategier. Granskningar visar dock att en betydande del av ”rabatterna” bygger på höjningar som skett innan kampanjen startar.
Genom att förstå dessa mönster, jämföra priser och vara selektiv kan du göra riktiga fynd i stället för att falla för erbjudanden som bara ser bättre ut än de är. För teknikintresserade är det här den viktigaste kunskapen att ha med sig inför nästa stora rea.
