Om du fotograferar behöver du en SD-kortläsare. Om du mest skriver mejl, sitter i Teams och redigerar dokument behöver du den inte. Det är hela svaret och det förklarar varför tillverkarna har plockat bort läsaren från nästan allt utom några enstaka modeller. För ungefär tio år sedan var kortplatsen standard även på tunna maskiner. ASUS Zenbook UX32 LN från 2014 hade en, precis som i princip alla 13-tummare i samma prisklass. I dag är MacBook Pro 14″ en av få moderna bärbara datorer med fullstor SD-plats kvar.
Kortplatsen försvann för att den inte fick plats
Anledningen är mekanisk, inte ideologisk. En fullstor SD-plats är ungefär 24 millimeter bred och kräver ett djup i chassit som en 14-millimeter tjock laptop helt enkelt inte har kvar när batteriet, kylningen och USB-C-portarna fått sitt. Dell löste det på XPS 13 från 2019 genom att bara erbjuda microSD, vilket i praktiken var ett halvt svar, eftersom kameran spottar ut fullstora kort och det inte hjälper att datorn tar den lilla varianten.
Det finns ett andra skäl som tillverkarna sällan säger högt. Kortläsaren används av en minoritet och varje port som stryks sparar både utrymme och några kronor per enhet. När budgetmodeller som HP Laptop 15-fd2055no landar från 7 990 kronor och en Lenovo IdeaPad Slim 5i från 10 990 kronor är marginalen tunn nog att sådana beslut spelar roll.
Kontorsanvändaren minns sällan när kortplatsen senast användes
Fundera på när du senast satte i ett SD-kort. Om svaret är ”jag minns inte” ska du inte betala ett öre extra för funktionen och absolut inte välja bort en bättre skärm eller ett längre batteri för att få den.
Filerna kommer numera någon annanstans ifrån. Mobilbilder går över Wi-Fi eller molnet, presentationer ligger i OneDrive och den externa lagringen är en portabel SSD över USB-C snarare än ett minneskort. Behöver du överföra bilder från telefonen finns det enklare vägar än sladd och kort.
Fotografer och videografer är gruppen som faktiskt förlorar något
Här ser det annorlunda ut. Kommer du hem från en dag med kameran har du fyra kort på 128 GB, kanske hundratals RAW-filer per kort och några klipp i 4K. Då är kortläsaren inte en bekvämlighet, utan det som avgör om importen tar tio minuter eller fyrtio.
Riktmärket bland folk som jobbar med media är minst 120 MB/s i läshastighet. Det är gränsen där en full session känns som en kaffepaus i stället för en lunch.
Inbyggda läsare i bärbara datorer klarar ofta det men inte alltid med marginal och där någonstans ligger frustrationen: du har en plats i datorn som fungerar men som inte utnyttjar kortets fulla kapacitet.
Skillnaden ligger i standarden. UHS-I toppar runt 100 MB/s i praktiken och är vad de flesta billiga läsare och en del inbyggda platser stannar vid. UHS-II lyfter taket betydligt och är det du vill ha om korten också är UHS-II, vilket de i moderna systemkameror ofta är. Ett UHS-II-kort i en UHS-I-läsare fungerar utan problem men bara i UHS-I-fart. Det är den vanligaste orsaken till att någon undrar varför överföringen är långsam trots dyra kort.
Extern läsare är det rimliga valet för nästan alla
Att välja laptop efter kortplats är att låta en enda port styra ett köp på tio till sjutton tusen kronor. Utbudet är för smalt och du hamnar snabbt i ett fåtal modeller där resten av specifikationen kanske inte passar dig alls. Bättre att köpa datorn du vill ha och lösa kortläsningen separat.
En enkel USB-läsare som klarar SD, SDHC, SDXC och microSD kostar runt 236 kronor hos svenska återförsäljare och för den som bara tömmer ett kort i månaden räcker det gott och väl. Fotograferar du på allvar ska du däremot leta specifikt efter UHS-II i produktbeskrivningen och gärna en modell med två platser, så att du kan läsa SD och microSD utan att byta dongel. UGREEN och Anker gör läsare i den klassen och båda brukar ligga bra i tester.
Nackdelen är förutsägbar. Det blir en pryl till i väskan och den försvinner lika lätt som alla andra dongelar. Lösningen många landar i är att skaffa två: en billig som bor i datorväskan permanent och en snabbare som ligger i kameraväskan.
Prioritera kortläsaren sist vid nästa laptopköp om du inte fotograferar
Skärm, tangentbord, batteritid och antal USB-C-portar påverkar din vardag varje dag. Kortplatsen påverkar den några gånger om året och den kan köpas för under en tusenlapp när behovet uppstår.
Fotograferar du är det ändå värt att räkna på om en extern UHS-II-läsare inte blir snabbare än den inbyggda platsen i den laptop du sneglar på. Ganska ofta blir den det. Om du vill jämföra modeller mer systematiskt har vi en interaktiv guide som matchar användning mot datortyp och funderar du på att flytta filer till något robustare än kort finns en genomgång av portabla SSD:er som håller. Behöver du förstå vad USB-C-porten i datorn faktiskt klarar när du kopplar in kringutrustning är genomgången av USB4 och Thunderbolt 5 en bra start.
Kortläsaren kommer inte tillbaka i bredd. Den lever vidare i arbetsstationsklassen och i ett par proffsmodeller och för alla andra har den blivit vad diskettenheten blev: en port man en gång tog för självklar och som nu ligger i en låda hemma.
Fredrik Albinsson är chefredaktör för PC Concept och har varit med sedan sajten grundades. Med över 15 års erfarenhet inom IT och teknikjournalistik leder han redaktionens arbete och sätter riktningen för innehållet. Han bevakar framför allt utvecklingen inom digitala tjänster och appar.