I dag är det svårt att komma undan skärmar. Barn växer upp i en digital värld där mobiltelefoner, surfplattor, tv och datorer är lika självklara som böcker, leksaker och cyklar. Men hur mycket skärmtid är egentligen för mycket? Vad räknas? Och hur påverkar det barnens utveckling?
Vad räknas som skärmtid?
Skärmtid är all tid som ett barn tillbringar framför en digital skärm, oavsett om det sker via en mobiltelefon, surfplatta, tv, dator, spelkonsol eller annan digital enhet. Det spelar ingen roll om syftet är underhållning, kommunikation, skolarbete eller informationssökning – all sådan exponering räknas in i begreppet.
Det kan till exempel handla om:
- Att titta på videor eller tv-program: Både traditionell tv och streamade tjänster som YouTube, Netflix och Viaplay räknas in.
- Att spela spel: Både mobilspel och konsol- eller datorspel, oavsett om de är pedagogiska eller underhållande.
- Att använda sociala medier eller appar: Instagram, Snapchat, TikTok och liknande plattformar är exempel där barn ofta tillbringar mycket tid.
- Att ha videosamtal: Även om det ofta är positivt – som kontakt med släkt eller vänner – är det fortfarande skärmtid.
- Att surfa eller läsa digitalt: Att läsa nyheter, söka efter fakta eller scrolla på olika webbplatser på mobilen eller datorn ingår också.
Skärmtid omfattar både passiv konsumtion, som att titta på ett klipp, och aktivt deltagande, som att skapa innehåll, spela spel eller kommunicera digitalt. I sammanhanget spelar det mindre roll om skärmen är ”stor eller liten”, eller om barnet sitter vid en tv i vardagsrummet eller scrollar på mobilen i sängen – det är fortfarande tid framför en skärm som påverkar vardagens balans.
En viktig aspekt är att skärmtid inte bara handlar om tidens längd, utan också om vad barnet gör och vilken funktion aktiviteten fyller. Att skapa musik eller redigera en film är inte samma sak som att passivt titta på videor i flera timmar. Men oavsett syftet är det viktigt att föräldrar har koll – både på innehållet och mängden.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer
På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten tagit fram officiella riktlinjer för barns skärmanvändning. Syftet är att hjälpa familjer hitta en balans där digitala medier inte tränger undan sådant som är viktigt för barns hälsa: sömn, fysisk aktivitet, relationer och måltider.
Här är några av myndighetens viktigaste råd:
- Barn under 2 år: Ska i möjligaste mån inte använda skärm alls, förutom videosamtal.
- Barn 2–5 år: Max 1 timme per dag.
- Barn 6–12 år: Max 1–2 timmar per dag.
- Barn 13–18 år: Max 2–3 timmar per dag.
- Skärmar bör inte användas före läggdags, och bör lämnas utanför sovrummet på natten.
- Skärmtiden får inte tränga undan sömn, fysisk aktivitet, skolarbete, sociala relationer eller måltider.
- Åldersgränser på appar och spel ska följas.
- Föräldrar ska styra innehållet och samtala om vad barnet gör på skärmen.
- Föräldrars egna vanor påverkar barnens användning.
Rekommendationerna gäller skärmanvändning på fritiden, inte i skolan eller som del av undervisning.
Vad säger forskningen om skärmtid?
En rapport från Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten, publicerad 2024, visar att en hög och obalanserad skärmanvändning hos barn och unga tydligt kan kopplas till flera negativa effekter på både fysisk och psykisk hälsa. Bland de mest framträdande konsekvenserna finns:
- Sämre sömn: Skärmanvändning sent på kvällen kan störa kroppens naturliga dygnsrytm och försena insomning. Ljuset från skärmar hämmar produktionen av melatonin, det hormon som signalerar att det är dags att sova.
- Ökad risk för depressiva symtom: Barn och ungdomar som spenderar mycket tid på sociala medier eller i isolerande digitala miljöer löper större risk att utveckla nedstämdhet, ångest och känslor av otillräcklighet. Forskningen pekar på ett samband mellan passiv konsumtion av innehåll och försämrat psykiskt välmående.
- Missnöje med kroppen: Exponering för redigerade bilder, idealiserade kroppar och ouppnåeliga livsstilar i sociala medier kan påverka barns självbild och leda till kroppsmissnöje – även i låg ålder.
- Minskad fysisk aktivitet: Skärmtid ersätter ofta tid som annars hade ägnats åt lek, rörelse eller sport. Långvarigt stillasittande framför skärm kan påverka barns motorik, hälsa och välbefinnande negativt.
- Social isolering: När digitala aktiviteter tar över för mycket kan det leda till att barnet drar sig undan från verkliga sociala relationer. Överdriven skärmanvändning kan minska tiden för samtal med familjen, gemensamma aktiviteter och vänskap i den fysiska världen.
Utöver detta rapporterar både barn och unga i olika undersökningar att de själva upplever att deras skärmanvändning ibland är problematisk. Många uttrycker oro över att skärmarna tar upp för mycket av deras tid, att det är svårt att lägga ifrån sig telefonen, eller att de känner sig stressade av innehållet de möter online.
Det som framträder tydligt är att behovet av stöd är stort – inte bara i form av regler, utan också genom samtal, vägledning och ett vuxet engagemang. Många barn vill ha hjälp att hitta bättre vanor, vilket gör förälderns roll extra viktig i att sätta gränser och samtidigt vara lyhörd för barnets behov och upplevelser.
Positiva aspekter av digitala medier
Det finns också fördelar med skärmanvändning – särskilt när den är balanserad och innehållet är anpassat till barnets ålder och intressen:
- Pedagogiska appar kan stimulera språkutveckling, logik och kreativitet. Barn kan träna på bokstäver, matematik eller problemlösning genom lekfullt lärande.
- Videosamtal med släktingar stärker sociala band, särskilt för barn som bor långt från mor- och farföräldrar eller andra viktiga vuxna.
- Skapande verktyg inom spel, musik och bild ger barn möjlighet att uttrycka sig, bygga upp självkänsla och utveckla teknisk förståelse.
- Digital underhållning kan fungera som återhämtning efter skoldagen och ge en stunds avkoppling.
Skärmen kan även vara ett verktyg för att utforska intressen – som djur, rymden eller historia – om barnet får rätt guidning. Nyckeln är att skilja på passiv och aktiv användning – samt att undvika kommersiella, algoritmbaserade plattformar där barnet fastnar utan paus.
Föräldrar bör vara med och styra både innehåll och kontext för att dra nytta av det digitala på ett sunt sätt.
Så vet du om det blivit för mycket
Följande signaler kan tyda på att ditt barn behöver hjälp att justera sina skärmvanor:
- Sömnbrist: Om barnet har svårt att somna, sover oroligt eller är trött på morgonen kan det bero på för mycket skärmtid – särskilt om skärmar används sent på kvällen.
- Fysiska klagomål som huvudvärk eller trötta ögon: Långvarig exponering för skärmar kan ge synrelaterade besvär och spänningar i nacke och axlar.
- Konflikter när skärmen ska stängas av: Om det ofta blir bråk eller starka reaktioner när det är dags att avsluta en aktivitet kan det vara ett tecken på att barnet har svårt att självreglera användningen.
- Brist på intresse för annat: När barnet konsekvent väljer skärmaktiviteter framför fritidsintressen, lek med andra barn eller fysisk aktivitet kan det vara dags att se över balansen.
- Försämrade skolresultat: Om läxor inte hinns med, koncentrationen brister eller motivationen minskar kan skärmen vara en distraktion som tar för mycket plats.
- Oro, stress eller nedstämdhet kopplat till skärmanvändningen: Barn som fastnar i sociala jämförelser, upplever press i spel eller påverkas negativt av innehåll på nätet kan visa tecken på psykisk påfrestning.
Om flera av dessa tecken märks samtidigt eller håller i sig över tid är det klokt att samtala med barnet och eventuellt söka stöd från skola, BVC eller elevhälsan.
Skola och distansundervisning
Många barn använder skärm i skolan – både i undervisningen och som en del av skolarbetet. Denna typ av användning räknas inte in i fritidsskärmtiden, men det betyder inte att den saknar påverkan. Även skolrelaterad skärmtid kan vara ansträngande för ögon, hjärna och kropp, särskilt om barnen sitter stilla under längre perioder eller växlar snabbt mellan olika digitala uppgifter.
Det är därför extra viktigt att se till att barnet får möjlighet till återhämtning i form av rörelse, lek och skärmfri vila efter skoldagen. Att uppmuntra barnet att gå ut, träna, läsa en fysisk bok eller umgås med familjen utan skärm kan hjälpa till att skapa balans.
Vissa barn uttrycker att digitala moment i skolan gör dem stressade eller distraherade, särskilt om de känner sig överväldigade av digitala uppgifter eller tekniska problem.
Om du märker att ditt barn påverkas negativt är det en god idé att prata med läraren eller skolan om hur skärmverktygen används, och om det finns möjlighet till anpassningar – exempelvis fler pauser, varierad undervisning eller alternativ till digitala verktyg.
Hur vet jag om innehållet är bra för mitt barn?
Alla skärmaktiviteter är inte likvärdiga. Vad barnet gör framför skärmen är minst lika viktigt som hur länge det pågår. Som förälder kan du använda några enkla riktlinjer för att bedöma innehållets kvalitet:
- Är det åldersanpassat? Kontrollera om appen eller videon är utformad för barnets åldersgrupp.
- Uppmuntrar det till aktivitet eller reflektion? Pedagogiska spel, interaktiva berättelser och skapande appar stimulerar hjärnan mer än passiv underhållning.
- Är det fritt från reklam och köpkrav? Appar som lockar till köp eller exponerar barnet för annonser bör undvikas.
- Främjar det sunda värderingar? Undvik innehåll med könsstereotyper, våld eller exkluderande budskap.
- Får barnet ut något meningsfullt? Om barnet lär sig, skrattar eller får inspiration kan det vara ett bra tecken.
Sätt dig gärna tillsammans med barnet – att upptäcka innehållet ihop ger både överblick och samtalsmöjligheter.
Så sätter du upp skärmtidsregler – utan konflikter
Att införa eller justera skärmtidsregler kan väcka motstånd – särskilt om vanan redan är rotad. Men med rätt förhållningssätt kan processen bli smidigare:
- Involvera barnet: Låt barnet vara med och komma överens om reglerna. Det ökar chanserna att de följs.
- Förklara varför: Prata om sömn, ögon, humör och balans – inte bara ”för att jag säger det”.
- Inför gradvis: Börja med små justeringar, som att ha skärmfria måltider, innan du inför större begränsningar.
- Använd tydliga ramar: Exempelvis ett skärmschema på kylskåpet eller fasta tider per dag.
- Var en förebild: Barn följer inte vad vi säger – de följer vad vi gör.
- Följ upp och justera: Ha återkommande samtal om vad som funkar och inte.
Syftet är inte att kontrollera – utan att vägleda mot en bättre balans.
Exempel på en balanserad dag – skärmtid i rätt mängd
Här är en ungefärlig översikt för en vardag med balanserad skärmtid, anpassad efter olika åldrar (för fritidsskärmar):
5-åring
- 1 timme skärmtid (exempelvis 30 min på förmiddagen, 30 min efter förskolan)
- 2–3 timmar fysisk lek och rörelse
- 10–11 timmars sömn
- Tid för högläsning, pyssel eller lek med vuxna
10-åring
- 1–1,5 timme skärmtid (efter skola och läxor)
- Minst 1 timme fysisk aktivitet
- Gemensam middag utan skärm
- Skärmfri tid före läggning
15-åring
- 2–3 timmar skärmtid (inklusive sociala medier och spel)
- Prioritera fysisk aktivitet varje dag
- Tydlig gräns för skärmanvändning i sovrummet
- Uppmuntran till balans mellan digitalt och analogt umgänge
Dessa riktlinjer är inte absoluta, men kan fungera som en vägledning för att skapa sunda rutiner i vardagen.
Tekniska verktyg som kan hjälpa dig att sätta gränser
Det finns flera digitala hjälpmedel som gör det enklare för föräldrar att sätta upp skärmtidsgränser och hålla koll på barnets användning:
- iOS Skärmtid (Apple): Med familjedelning kan du begränsa användningstid, ställa in skärmfria perioder och godkänna appar.
- Google Family Link (Android): Gör det möjligt att hantera appar, skärmtid och sökningar på barnets enhet.
- YouTube Kids: En barnanpassad videoplattform med möjlighet att styra innehåll och tidsgränser.
- Netflix barnprofil: Filtrerar innehåll efter ålder och erbjuder trygga tittalternativ.
- Routerbaserade skärmscheman: Vissa moderna routrar låter dig sätta tidsbegränsningar för enheter som är uppkopplade via Wi-Fi.
Tekniken kan vara ett bra stöd – men ersätter inte det viktigaste verktyget i vardagen: en trygg relation och öppen dialog mellan barn och vuxna.
Att hitta balansen – en gemensam utmaning
Att navigera i den digitala vardagen är en utmaning för både barn och vuxna. Skärmar är här för att stanna, och det handlar inte om att förbjuda dem – utan om att förstå hur de påverkar oss och hur vi kan använda dem på ett sätt som gynnar barnets utveckling, hälsa och välmående.
Föräldrar spelar en avgörande roll. Genom att sätta tydliga, men rimliga ramar, vara lyhörd för barnets signaler och visa intresse för det digitala innehållet, skapas en tryggare och mer medveten skärmvardag. Att prata öppet om skärmtid, visa alternativ och vara en god förebild har stor betydelse.
Det viktigaste är inte att räkna minuter, utan att se till helheten. Sover barnet bra? Rör hen på sig varje dag? Hinner hen med skolan och umgås med andra? Då fungerar sannolikt skärmanvändningen som den ska. Men när balansen rubbas – då är det dags att agera.
Skärmtid behöver inte vara ett bråk – det kan vara en möjlighet till samtal, närvaro och gemensamt lärande. Och det börjar med att vi som vuxna själva tar det första steget.
Vanliga frågor om skärmtid
Här går vi igenom funderingar som ofta dyker upp när det handlar om skärmtid.
Räknas tv som skärmtid?
Ja, all tid framför en skärm räknas – inklusive tv. Även om tv kan upplevas som mindre ”farligt” än mobiltelefoner, påverkar det på samma sätt sömn, rörelse och uppmärksamhet om det används i stor omfattning.
Vad är skärmtid?
Skärmtid är den tid man tillbringar framför digitala skärmar – exempelvis en tv, mobiltelefon, surfplatta, dator eller spelkonsol. Det omfattar allt från att titta på film till att spela, surfa eller vara på sociala medier.
Skärmtid för iPhone hos barn funkar inte – vad kan jag göra?
Om du använder Apples skärmtidsfunktion och den inte fungerar kan du:
- Kontrollera att enheten är kopplad till familjedelning
- Säkerställa att rätt Apple-ID används
- Uppdatera iOS till senaste version
- Återställa inställningar för skärmtid
Fungerar det ändå inte kan du kontakta Apple Support för hjälp.
Hur mycket skärmtid per dag är okej för vuxna?
Det finns inga exakta rekommendationer för vuxna, men principen är densamma: skärmanvändning bör inte gå ut över sömn, motion och socialt umgänge. Undvik skärmar minst en timme innan läggdags och ta regelbundna pauser.
Vad räknas som skärmtid?
All typ av skärmanvändning på fritiden – inklusive videor, spel, sociala medier och streamade program – räknas. Undervisningstid och skolarbete räknas däremot inte in i Folkhälsomyndighetens riktlinjer.
